Endoskopet används för att kontrollera framförallt luftvägsbesvär, men även urinvägarna kan undersökas på detta sätt.

Luftvägsbesvär är relativt vanligt förekommande hos såväl sport- som hobbyhästar. Utöver att lyssna på hästens lungor med hjälp av stetoskop har vi även möjlighet att titta ner i hästens luftvägar med hjälp av endoskop.
Med hjälp av detta instrument kan veterinären se hur hästens övre och nedre luftvägar ser ut i vila. Man kan upptäcka allt från obstruktioner i svalget, t.ex. struppipning, till slem eller blödningar i luftstrupen.

Röntgenundersökningar utförs i samband med exempelvis hältutredning eller en besiktning. En röntgenundersökning kan utesluta eller påvisa eventuella skelettskador. På djursjukhuset har vi en fast takhängd röntgen och vi använder oss av den senaste tekniken i trådlös direktdigital framkallning för bästa kvalité.

Diagnostiskt ultraljud används främst för att påvisa mjukdelsskador. Samtliga hästveterinärer är väl förtrogna med att undersöka senor och ligament. Vi har också veterinärer med spetskompetens på att undersöka leder så som bakknän, kotleder, SI-leder och ryggar.
Ultraljudet används även vid medicinska utredningar, bukultraljud, hjärtultraljud och vid ultraljuds-guidade injektioner och leverbiopsier.

Hältor, eller misstänkta hältor så som rörelsestörningar eller ridproblem, är den absolut vanligaste orsaken till att hästägare uppsöker oss på kliniken.

Hästen måste inte nödvändigtvis vara tydligt halt för att man ska utföra en hältutredning. Det kan vara en god ide att låta en veterinär undersöka hästen om den plötsligt byter beteende som exempelvis börjar stanna på hinder, känns oliksidig, går snett eller känns ovanligt slö eller stressad.

Besöket börjar med att hästägaren får ge sin beskrivning av hur problemet yttrar sig och när det uppkom, veterinären kommer utifrån detta även ställa frågor om t.ex. hästens användningsområde, utbildningsnivå och nuvarande kondition.

Efter detta utförs en noggrann palpation av hästen då veterinären framförallt känner igenom ben och rygg. Här känner man efter olikheter, temperaturskillnader, svullnader, ömheter och spänningar.

Hästen undersöks sedan under rörelse, till att börja med visas den för hand i skritt och trav på löpargången. Vidare undersöks hästen på böjda spår med hjälp av longering och man utför även så kallade böjprov. Böjprovet innebär att man böjer hästens ben med ett visst tryckt under ca en minut för att sedan direkt trava rakt fram på löpargången. Ibland används även hakar och/eller grepp som fästs på hästens sko för att höja trakt respektive tå och på så sätt ändra benets belastning.

I vissa fall är det relevant att se hästen under ryttare, det är därför alltid bra att ta med sig sin vanliga ridutrustning till både häst och ryttare när man besöker kliniken för en hältutredning. För att lokalisera hästens problem till ett visst område använder man sig ofta av bedövningar. Om veterinären till exempel misstänker att hästen har ont från hovleden bedövas denna för att man ska kunna bekräfta eller avbekräfta sin misstanke. Ibland krävs det flera bedövningar innan man lokaliserat området som smärtar.

När problemet väl är inramat till ett mindre område går man oftast vidare med röntgen och/eller ultraljud för att få en bil av eventuella skelett och/eller mjukdelsskador. När diagnosen är fastställd behandlas hästen. Vilken behandling som veterinären väljer beror helt på vilken typ av skada hästen har.

Hästägaren får sedan ett hemgångsråd hur hästen ska skötas och rehabiliteras under konvalescensen. Ofta får hästen komma tillbaka på ett eller flera återbesök inom några veckor.

Besiktning utförs framförallt inför köp eller försäljning av en häst, men kan också utföras vid teckning av ny försäkring av hästen. Vi utgår från en besiktningsmanual utarbetad av Sveriges Veterinärmedicinska Sällskap, Hästsektionen.

Vid en besiktning är det viktigt att man har med sig hästpasset, vi rekommenderar dessutom att både säljare och köpare finns på plats vid undersökningen.

Veterinären börjar med att titta på hästen och känna igenom den noggrant för att bland annat kontrollera dess allmäntillstånd, hull, hud och hårrem. Därefter inspekterar veterinären hästens rörelseorgan inklusive rygg, som till exempel leder, senor och muskulatur och tittar om den har några exteriöra avvikelser och hur dess hovar ser ut. Veterinären lyssnar även på hästens hjärta och lungor.

Hästens rörelser kontrolleras i skritt och trav vid mönstring för hand på rakt spår.  Hästen longeras om möjligt i samtliga gångarter, dock alltid i trav, då veterinären även kan passa på att lyssna efter eventuella missljud från luftvägarna. Även böjprov av samtliga ben genomförs.
En enklare kontroll av ögon och öron görs och hästen observeras under hela besiktningen för eventuell neurologiska problem.

Munhåleundersökning utförs med hjälp av munstege och fokalt ljus.

Vi på kliniken har som standard att vi även utför en undersökning av hästens luftvägar med hjälp av endoskop vid besiktningar. Vid denna undersökning kan man bland annat upptäcka förträngningar i svalget så som till exempel struppipning.

Vid besiktning av mycket unga hästar reduceras många gånger besiktningen, man utför till exempel inte böjprov på ett föl. Efter besiktningen får man ett besiktningsintyg på samtliga utförda undersökningar och resultat, veterinären gör även en bedömning av hästen utifrån besiktningsresultaten.

Besiktningsröntgen, så kallad ”Exportröntgen”

I samband med en besiktning är det en del som väljer att röntga hästen. Det vanliga i sådana fall är att man gör en så kallad exportröntgen. Denna består av 14 bilder och inkluderar falang (kota och nedåt) alla fyra ben, strålben båda fram, has och knä båda bak.

Upptäcks något avvikande vid besiktningen som bedöms kunna ha betydelse för hästens framtida brukbarhet kan veterinären rekommendera en ny besiktning vid ett senare tillfälle, en utökad undersökning eller helt avråda från köp.

Hästens tänder slits och växer kontinuerligt, det uppstår därför lätt obalans i tuggytorna. Vanliga problem i hästens mun är så kallat skarpbett, orsakat av överdrivet vassa emaljåsar, och hakbett. Båda åkommorna uppkommer när hästens naturliga slitage inte fungerar optimalt och man kan därför bli tvungen att raspa hästens tänder med jämna mellanrum. Vi rekommenderar normalt sett att man gör en munhåleundersökning en gång/år, förslagsvis i samband med årlig vaccination.

Hästar växlar precis som människor tänder i unga år vilket i vissa fall kan leda till problem. Unga hästar bör även kontrolleras för eventuella vargtänder, dessa kan i många fall behöva avlägsnas då de kan störa bettets funktion och leda till obehag vid ridning eller körning.

Äldre hästar drabbas i många fall av tandrelaterade problem på grund av att tänderna helt enkelt har slitits med åren och tillslut blir förbrukade. Vanliga problem hos den äldre hästen är bland annat vågbett och glesbett, det senare leder ofta till foderinpackningar med åtföljande tandköttsinflammation. I många fall behöver man därför undersöka den äldre hästens munhåla med kortare intervaller.

Vi på kliniken utför det mesta i tandväg, så som vanliga raspningar, antingen med traditionell rasp eller tandslip. Vi utför även tandextraktioner, avlägsnar tandsten och rensar foderinpackningar.

Stelkramp
Även kallad tetanus. Grundvaccination består av två vaccinationer som ges med 4-6 veckors mellanrum. Därefter ges en tredje vaccination efter 6-12 månader. Revaccinering sker vartannat år efter detta. Skydd mot stelkramp kan påbörjas hos föl vid en ålder på ca 6 månader, fram tills dess har fölet skydd från antikroppar som denne får genom råmjölken. Dräktiga ston bör revaccineras 6-4 veckor innan fölning för att ge fölet skydd mot stelkramp vid födsel och den första levnadstiden. Stelkrampsvaccin finns att ge i kombination med hästinfluensa vaccin.

Hästinfluensa
Grundvaccinationen består av två vaccinationer som ges med 4-6 veckors mellanrum, enligt tävlingsreglementet för ridsport och travsport kan andra vaccinationen ges mellan 21-92 dagar efter första vaccinationen. Tredje vaccinationen ges inom 6 – 12 månader och därefter revaccineras hästen en gång årligen. Tänk på att inom ridsporten vid internationella tävlingar gäller revaccination var sjätte månad. I Sverige gäller revaccinering en gång årligen efter grundvaccination enligt tävlingsreglementet. Skydd mot hästinfluensa kan påbörjas hos föl vid en ålder på ca 6 månader, fram tills dess har fölet skydd mot sjukdomen via antikroppar som denne fått från råmjölken.

Herpesvirus
Även kallad virusabort. Dräktiga ston vaccineras i femte, sjunde och nionde dräktighetsmånaden för skydd mot en herpesvirusinfektion som kan leda till abort. Hästar som reser mycket och blir exponerade för mycket smittor kan också vaccineras mot herpesvirus. Grundvaccinering består av två vaccinationer som ges med 4-6 veckors mellanrum, därefter revaccinering ca var fjärde månad för att få ett bra skydd.

Botulism
Grundvaccinationen består av tre vaccinationer med en månads mellanrum och därefter revaccinering en gång årligen. Skydd mot botulism rekommenderas till hästar som äter hösilage då jordbakterien Clostridium botulinum i mycket sällsynta fall kan förekomma om hösilaget innehåller jord eller om döda djur kommit med vid emballering.

Vi kan hjälpa Er med att analysera en del blodprov som Du snabbt kan få svar på, vissa prover skickas till Djursjukhuset i Slöinge eller till externa labb. Vi utför även b.la. vaccinationer, gynekologisk undersökning, chipmärkning, och kan hjälpa dig med träckprov för eventuell avmaskning.